Hur går läsning till - ett exempel

Submitted by redaktion on Tis, 02/17/2015 - 10:43
Flicka som läser

Hur går det till att läsa. Avkodar vi bara ord efter ord, eller skapar vi som läsare vår egen bild. Det beskriver Sara Rydin i den här texten.

Vad tänker du på när jag säger ordet "springa"? Kanske "jakt" eller "tävling" eller "fötter"? Mest troligt kommer du att tänka på dem alla, men ett av orden kommer att aktiveras först. Fenomenet kallas "priming" inom psykologin och innebär att ett nätverk av kunskap aktiveras i vår hjärna när vi läser eller lyssnar till en berättelse.

Den inledande frågan "vad tänker du på..?" visar att det går att synliggöra nätverket av kunskap, men vanligtvis är vi varken medvetna om att viss information har aktiverats, eller att vi använder denna information för att snabbare förstå en berättelse.

Vi lyssnar till eller läser uttalandet:

Lisa sprang söderut. Hon var tvungen att springa genom skogen, eftersom det var där hon trodde att den första kontrollen skulle ligga. Peter hade redan hittat kontrollen. Han måste ligga i ledning. (Ord som refererar till någonting utanför berättelsen markeras med understrykning.)

Allt eftersom vi tar oss igenom meddelandet, aktiveras mer och mer information:

Vi läser –> följande ord aktiveras

Lisa –> den snyggaste tjejen i skolan, kärlek, Elisabeth

sprang söderut –> ute i naturen, mot solen, skolgymnastik, ont i fötterna, tävling

Hon –> refererar till Lisa, information redan aktiverade

springa genom skogen –> refererar till samma aktivitet som "sprang söderut" informationen delvis redan aktiverad, vi vet till exempel redan att vi rör oss genom en snabb rörelse, i naturen

Varje nytt ord/begrepp som vi stöter på, aktiverar en mängd andra ord och begrepp. Nätverket av ord/begrepp som aktiveras är helt och hållet individuellt och är beroende av vår kunskap, erfarenhet och våra funktionersvariationer.

Aktivering av information hjälper oss att snabbare förstå ett meddelande. Det hjälper oss att "förutsäga" vilken information som kommer senare i berättelsen. En del av den aktiverade kunskapen kommer vi senare att ha användning av – annat inte.

Priming utnyttjar det faktum vi att håller samman en berättelse genom att bygga sammanhållna kedjor av ord och begrepp. Detta kallas referensbindning. Om vi tar exemplet ovan: orden sprang söderut, springa, skogen, första kontrollen, hitta kontrollen och ligga i ledning bildar en kedja som rör textens centrala tema "orientering". Orden refererar antingen till samma begrepp eller i huvudsak till begrepp som har en semantisk relation. Utan referensbindningen skulle vi ha svårt att uppfatta texten som en enhet.

En van läsare lär sig hur referensbindning fungerar och utnyttjar den meta-kunskapen för att snabbare identifiera de centrala referenserna och det aktuella temat. Den vana läsaren lär sig vilka ord och begrepp som hör ihop. Med hjälp av den kunskapen kan läsaren skapa mer effektiva nätverk med information – nätverk som snabbar upp läsningen och läsförståelsen, och som innehåller färre överflödiga ord/begrepp.

Sara Rydin

Sara är språkteknolog och arbetar i dag på Dyslexiförbundet FMLS. Hennes stora intresse för språket bottnar i att hon vill förstå hur och varför ord, uttryck och texter får sin betydelse.

Flicka som läser